Eric Hamrin Senorski disputerar den 23 mars år 2018

Effekter på kort och lång sikt hos patienter som genomgått främre korsbandsoperation.

Avhandlingens titel: Predictors of Outcome after Anterior Cruciate Ligament Reconstruction.

Eric Hamrin Senorskis avhandling lägger fokus på att bättre förstå vad som karaktäriserar och påverkar prognosen för patienter efter främre korsbandsoperation.

En främre korsbandsskada är en av de vanligaste och allvarliga skadorna som kan drabba knäleden. Alltför många patienter besväras av kvarstående smärta, försämrad knäfunktion och en nedsatt livskvalitet under många år. Dessa patienter har även en ökad risk för att utveckla artros på lång sikt. Ungefär hälften av de som opererats för denna typ av skada utvecklar artros inom tjugo år.    

Eric Hamrin Senorskis avhandling från Göteborgs universitet tar omhändertagandet av patienter som genomgått en främre korsbandsoperation ett steg närmare en individuell behandling. Hans resultat visar på faktorer som bidrar till ett positivt respektive negativt utfall och identifierar kort- och långsiktiga prediktorer. Dessutom sammanställer ett av hans delarbeten tidigare definitioner och forskning.

För att förstå vad som karaktäriserar och påverkar patienter som det går bättre respektive sämre för efter en främre korsbandsoperation (också kallad främre korsbandsrekonstruktion), så har Eric Hamrin Senorski fokuserat på samarbetet mellan patient, fysioterapeut och ortoped,

- Precis som att springa en stafett, spela i ett fotbollslag eller att arbeta på ett företag så bygger prestationen på en laginsats. Patienten är den viktigaste spelaren, men ett välfungerande samarbete mellan fysioterapeut och ortoped kan hjälpa oss att förstå mer om hur vi ska behandla de här patienterna. Av samma anledning är det viktigt att inkludera patient- och yrkesspecifika faktorer att utvärdera under behandlingen, förklarar Eric Hamrin Senorski.

Lärande data från över 50 000 skandinaviska patienter
Som del i avhandlingen finns en systematisk litteratur översikt baserad på data från skandinaviska korsbandsregistren. Studien identifierade positiva och påverkansbara faktorer för självskattad knäfunktion hos patienter som genomgått främre korsbandsoperation. Dessa visade sig vara att inte röka, att ha fått specialiserad vård med rehabilitering före och efter operation, att ha fått en rekonstruktion med hamstringssenegraft (graft från baklårssena) och att det hade gått  kortare tid mellan skada och rekonstruktion. Positiva faktorer för knäfunktion, men som inte är påverkansbara visade sig vara; manligt kön, yngre ålder vid operation och avsaknad av associerad intraartikulär knäskada (ex. menisk- eller broskskada).

Bättre prognos för män och yngre på kort sikt ett och två år efter operation
Kortsiktiga utfallsmått så som patientrapporterad knäfunktion, återhämtning av knämuskelstyrka och hoppförmåga samt återgång till idrott efter rekonstruktion har även studerats.

- Att vara man eller person i en yngre ålder vid operation visade sig  vara en positiv faktor för återgång till idrott och patientrapporterad knäfunktion. Dessutom hade patienter med en högre fysisk aktivitetsnivå innan sin skada en högre sannolikhet att kunna återgå till idrott. Ingen patientrelaterad faktor kunde associeras för återhämtning av muskelstyrka och hoppförmåga. Sannolikheten för att rapportera en bättre knäfunktion var ökad efter operation med hamstringssenegraft, jämfört med patellasenegraft (graft från knäskålsena). Patienter med en associerad knäskada hade en ökad risk för både sämre knäfunktion och för att inte återgå till idrott efter främre korsbandsrekonstruktion, berättar Eric Hamrin Senorski.

Faktorer som påverkar resultaten 10 år efter operation
Allt eftersom tiden går sker en förändring av vilka faktorer som har betydelse för utfallet. Ett högt body mass index (BMI*) innan operationen var då den enda patientrelaterade riskfaktorn för en sämre patientrapporterad knäfunktion. Faktorer som kön och ålder, visade då ingen skillnad på knäfunktion eller utveckling av artros. Däremot så hade patienter som genomgått operation, men som också fått en associerande knäskada, framförallt då det var allvarligare broskskador, en ökad risk för en sämre långsiktig självskattad knäfunktion.

- Arbetet med avhandlingen är ett steg på vägen i min forskning. Nu återstår att gräva vidare genom att försöka förstå varför en andel av patienter ådrar sig en ny allvarlig knäskada och vilka patienter som har bättre respektive sämre utfall efter behandling med enbart rehabilitering (ingen operation), avslutar Eric Hamrin Senorski.

*BMI-förklaring: Kroppsmasseindex, relationen mellan vikt och längd hos vuxna.

Avhandling baseras på data från de skandinaviska korsbandsregisterna, ett lokalt rehabiliteringsregister (Projekt Korsband), en multicenter kohort och en långtidsuppföljning av två stycken randomiserade kontrollerade studier.

Avhandlingen ges ut från Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för hälsa och rehabilitering, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Huvudhandledare: Kristian Samuelsson.


Tid: den 23 mars, 2018, klockan 09.00.

Plats: Hörsal Arvid Carlsson, Academicim,  Medicinaregatan 3 i Göteborg.

Fakultetsopponent: Professor Grethe Myklebust från Seksjon for idrettsmedisinske fag, Norges idrettshøgskole, Olso, Norge.

Om Eric Hamrin Senorski
Eric Hamrin Senorski är forskare vid Göteborgs universitet. Han arbetar kliniskt som fysioterapeut på SportRehab i Göteborg. På kliniken och i sin forskning, fokuserar
han främst på motions- och idrottsrelaterade skador till nedre extremiteterna.

Huvudhandledare: Kristian Samuelsson.

Ta del av avhandlingen.

 

Eric Hamrin Senorski
Fotograf: Kristian Samuelsson

 

Avhandlingens omslag.