Minna Johansson disputerade den 24 augusti 2018

Avhandlingens titel: Evaluating benefits and harms of screening - the streetlight effect?

Tid: Fredagen den 24 augusti 2018, kl 13, Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3 i Göteborg.

Opponent: Professor Paul Glasziou från Bond University, Australia.

Om Minna Johansson: Parallellt med sin forskning arbetar Minna som specialist i allmänmedicin på Närhälsan, Herrestads vårdcentral i Uddevalla. Efter disputationen kommer hon fortsätta arbeta halvtid med forskning inom Cochrane Sverige. Hon är ordförande för Svensk Förening för Allmänmedicins råd för hållbar diagnostik och behandling och medlem i Junior Research Committee för "Preventing Overdiagnosis", en internationell konferens.

Minna Johansson.
Fotograf: Privat

Om avhandlingen

Minna Johansson fokuserar i avhandlingsarbetet på att undersöka för- och nackdelar med screening för både malignt melanom och bukaortaaneurysm.

Screening kan ge överdiagnostik och överbehandling
– Poängen med screening är att hitta och behandla farliga sjukdomar i ett tidigt stadium. För de flesta av oss låter screening intuitivt tilltalande. Men när vi undersöker människor som inte har symtom finns det också en risk för att orsaka skada på olika sätt. Det beror främst på att många av oss lever med avvikelser i våra kroppar, vilka kan tolkas som sjukdom om de hittas, men som annars aldrig kommer att ge några symtom. Problemet är att man ofta inte kan skilja avvikelser som kommer att orsaka sjukdom, från de som aldrig kommer att orsaka sjukdom. Därför kan screening leda till att vissa människor i onödan får en diagnos (överdiagnostik) och att vissa av dem i onödan genomgår en behandling (överbehandling), berättar Minna Johansson.

Screening av bukaortaaneurysm
Screening för bukaortaaneurysm infördes i Sverige efter att studier från 1980- och 90-talen visat att screening minskar risken att dö i bukaortaaneurysm. Sedan dess har förekomsten av bukaortaaneurysm minskat kraftigt. Det beror troligen på en minskad rökning hos befolkningen. När förekomst och dödlighet av den sjukdom man screenar för minskar, så kan också nyttan av denna screening minska. Balansen mellan skada och nytta av screening kan då förändras. Ur detta perspektiv fokuserade Minna Johansson och hennes forskargrupp på att undersöka det svenska screeningprogrammet för bukaortaaneurysm. Forskargruppen fann att nyttan med screening har sjunkit kraftigt, jämfört med de studier som låg till grund för att screeningen infördes. Balansen mellan skada och nytta har också försämrats eftersom de skadliga effekterna inte har minskat lika mycket.

– Vi beräknade att per 10 000 män som kallas till screening kommer två män undvika död i bukaortaaneurysm, men denna effekt var inte statistiskt säkerställd. Samtidigt kommer 49 män i onödan få diagnos för buk- aortaaneurysm (bli överdiagnosticerade). Av dessa kommer 19 män att i onödan genomgå en förebyggande operation med risk för död och allvarliga komplikationer (bli överbehandlade). Den positiva effekten av screening har sjunkit med 93 % jämfört med de randomiserade studier som låg till grund för införandet av screening. Vi kom till slutsatsen att det är tveksamt om nyttan med screening för bukaortaaneurysm överväger skadan, och att det svenska screeningprogrammet därför bör omvärderas, säger Minna Johansson.

Screening för malignt melanom
I Västvärlden är screening för malignt melanom vanligt. I avhandlingsarbetet undersöktes om det finns vetenskapliga belägg från randomiserade studier för att screening för melanom leder till mer nytta än skada, vilket normalt är ett krav för att screening ska rekommenderas.

Minna fortsätter;
–Vi fann att det saknas belägg för att screening leder till någon nytta i form av minskad död i melanom. Det finns vissa belägg från befolkningsstatistik för att screening leder till skada i form av överdiagnostik och överbehandling. Slutsatsen blev att screening för melanom inte bör rekommenderas, säger Minna Johansson.

- Malignt melanom och bukaortaaneurysm kan orsaka svår sjukdom och för tidig död. Det finns en stark tro bland forskare, politiker, vårdpersonal och allmänheten att screening, genom tidig upptäckt av dessa sjukdomar, ska kunna lindra detta lidande. Men förhoppningen att screening ska leda till nytta omsätts inte alltid i praktiken, och screening leder också till skada. När vården aktivt kallar människor till en undersökning som de inte har bett om är det viktigt att vi är säkra på att den undersökningen leder till mer nytta än skada.

Ta del av avhandlingen.

Text: Eva Almqvist

Bild på avhandlingens omslag.

Senast uppdaterad: 2018-08-31 13:33