Möjligheter och utmaningar i VFU-handledarskapet med fokus på Peer Learning

Handledare och studierektorer i Skaraborg gavs en mötesplats på Gothia Science Park konferens i Skövde för en workshop med föreläsningar på tema "Möjligheter och utmaningar i handledarskapet" med fokus på Peer Learning.

Christina Högberg, studierektor för primärvård gällande verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Skaraborg var arrangör tillsammans med Anne Gustafsson i motsvarande roll för Skaraborgs sjukhus. Workshopen hade samma innehåll för två på varandra följande dagar, vilket gav hela 130 deltagare möjlighet att ta del av innehållet. Inbjudna föreläsare var docent Elisabeth Carlson från Institutionen för vårdvetenskap, Hälsa och Samhälle vid Malmö Högskola och adjunkt Marie Stenberg, även hon från samma institution. Här sammanfattas innehållet i syfte att vidga diskussionen om metoden Peer Learning som ett alternativ i vår verksamhet.
Elisabeth Carlsson föreläste fängslande och ledde här workshopen genom den pedagogiska grunden för Peer Learning.
Marie Stenberg vävde här inspirerande föreläsningen vidare kring vad handledningsmodellen Peer Learning kan innebära för verksamhet och student.

Är Peer Learning en möjlig utveckling av modell för vår VFU-handledning?

Med varvade föreläsningar och workshops fick VFU-handledare från såväl primärvård som sjukhus i Skaraborg möjlighet att fördjupa sig i modellen och identifiera hur en förändring av arbetssätt skulle kunna göras och vad det innebär. Föreläsarna Elisabeth Carlson och Marie Stenberg lotsade deltagarna genom en introduktion till vad modellen är och har som mål samt vilka förutsättningar och förberedelser som kan behövas för en lyckad implementering. Med en bred erfarenhet från Peer Learning, från såväl eget forskningsarbete inom området, som upplevelser från den praktiska tillämpningen i Malmö skapade de en helhet för vad modellen innebär. I workshops gavs deltagarna utrymme att diskutera och lyfta både övergripande som lokala frågeställningar. Man diskuterade möjligheter och hinder i att handleda fler studenter per handledare utifrån de förändrade roller som metoden Peer Learning skulle innebära.

Vad innebär begreppet Peer Learning?

Peer Learning är en pedagogisk metod för handledning som är på frammarch. Till skillnad mot vanlig handledning, så sätter metoden studenternas eget lärande och inte handledarens undervisning i fokus. Ofta diskuteras en övergång till metoden som en möjlighet för att kunna ta emot fler studenter per handledare. Men modellen bygger också på nyare teorier om modeller för livslångt lärande. Forskning har visat att det ökar studentens; kognitiva förmåga, kliniska resonemang, samarbets- och ledarskapsförmåga, ansvarstagande, kritiska tänkande, problemlösningsförmåga och ökar självförtroendet. Ibland blandas begreppen Peer Learning och Peer Teaching ihop. Vi bad Christina och Marie att förtydliga vad skillnaden är och de förklarar:

– I Peer Learning sker lärandet i samarbete med en jämbördig på samma utbildningsnivå, som exempel kan Peer Learning tillämpas för två studenter som samtidigt går termin 4, vilka har en och samma handledare i verksamheten. Denna har ett strukturerat arbetssätt gentemot studenterna utifrån modellen. Däremot i Peer teaching är själva handledningen oftast mer i form av en kooperativ handledning och studenterna befinner sig inte på samma utbildningsnivå, ett exempel på detta är en student i termin 6 som lär ut till en student som går termin 4.

En kompletterande referens för begreppet som de använder vid sina föreläsningar är Keith Topping. Hans definition är denna: "people from similar social groupings who are not professional teachers helping each other to learn, and learn themselves, by teaching”.

Vad är viktigt vid en övergång till Peer Learning?

Samarbetet med högskolan i metodförändringen lyftes som det första och viktigaste flera gånger av såväl åhörare som föreläsare. Dessutom behöver metoden tas in i undervisningen både i grund- och avancerad handledarutbildning. Både studenter, handledare och mottagande arbetsplats måste ha samma bild av förändringen. Via högskolan bör studenterna introduceras i vad metoden innebär för dem inför sin praktik.

Som handledare ska man ge tid åt att paketera såväl introduktions- som lärandematerial väl samt satt ramarna för studenterna tidigt. Det är viktigt, så att studenterna vet vad handledaren förväntar sig av dem och att studenten vet vad de ska förvänta sig av handledaren. Aktivitetskort används ofta i metoden som ett sätt att instruera och tydliggöra de olika uppgifterna för studenten. Dessa kort kopplas till lärandemålen. När uppgifter ges går handledaren igenom vad man tycker att de ska läsa på och är noga med att förmedla tidsramar.

Initialt tar det mer tid – den tiden vinns dock igen. För handledaren kan Peer-Learning också underlätta diskussion om värdering betygsmässigt, då studenten själv kunnat bedöma sig i förhållande till en annan student på samma nivå. Kunskapen djupnar när man själv ska kunna kommunicera och artikulera sina kunskaper och färdigheter med en jämbördig.

Fakta om VFU i Skaraborg:
Inom Skaraborgs primärvård via Studierektorsenhet primärvård och VFU-verksamheten tas varje år emot cirka 500 sjuksköterskestudenter, därutöver är antalet specialistsjuksköterskor cirka 60 och motsvarande siffra för barnmorskor är 20. Utöver dessa finns studentgrupperna för barnsjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, medicinska sekreterare och undersköterskor under taket för VFU. Inom slutenvården är motsvarande siffror för studenthandledning cirka 380 sjuksköterskestudenter, cirka 30 barnmorskestudenter och ungefär 200 studenter från olika specialistutbildningar/övriga utbildningar.

Studierektorerna för VFU Skaraborg berättar hur modellen provats i verksamheten
Christina Högberg, som är studierektor för VFU i primärvård sammanfattar:
–VFU och studierektorsenhet primärvård i Skaraborg har via två tidigare huvudhandledare testat metoden med studenter vid Allemanshälsan i Skövde och vid Närhälsan Mariestad vårdcentral under vårterminen år 2016. Uppföljning/utvärdering från studenterna var mycket positiv. De kände sig mer trygga med en studentkollega, aktiviteterna innebar att de upplevde ett ökat lärande och en kommentar var – mer Peer Learning! Under höstterminen år 2016 arbetade vi fram några aktivitetskort för primärvård som vi har presenterat vid en handledarträff.(se högerspaltens exempel för arbete med aktivitetskort). Dessa aktivitetskort är kopplade till kursmålen. De har skickats ut till alla studenthandledare vid våra offentliga och privata vårdcentraler. Aktivitetskorten kan man också använda till en ensam student. Vi inom Studierektorsenhet primärvård kommer att fortsätta att arbeta med att ta fram ”aktiviteter” som är en viktig del i modellen.  

Från studierektorsenheten VFU för slutenvården i Skaraborg berättar studierektor Anne Gustafsson:
–Vi har använder modellen inom SKaS på MAVA, KAVA och har även provat på Gyn-avdelningen samt Infektionsavdelning 22. Gällande de strukturerade läraraktiviteter som benäms som aktivitetskort så har vi utarbetat ett material på Medicinavdelningen i  Falköping och de används av flera enheter inom SkaS.

Text och foto:
Eva Almqvist
informatör vid Studierektorsenhet primärvård
Västra Götalandsregionen

 

 

 


 

Föreläsningar och workshops hölls den 8:e och 9:e november 2017.

Arrangörer och föreläsare: Från vänster: Anne Gustafsson, studierektor för VFU, Skaraborgs sjukhus, Marie Stenberg, föreläsare, Elisabeth Carlson, föreläsare och Christina Högberg, studierektor från Studierektorsenhet primärvård för VFU i Skaraborg.

 

Från vänster: handledare från primärvården Eivor Johansson och Åsa Järhed tillsammans med Maud Joelsson som jobbar som huvudhandledare i Tidaholms kommun. Alla tre var positiva till Peer Learningmodellen, men diskuterade att modellen kanske enbart i vissa delar kan användas på mindre arbetsplatser och där man kanske enbart har möjlighet att ta emot en student. De ansåg att det är viktigt att man kan anpassa modellen till respektive verksamhets förutsättningar och välja de delar av modellen som passar.

Från vänster handledarna; Karin Kihlberg, Amanda Lindblad-Sunnergren och Amanda Kvick, alla från Medicinavdelning 5, Lidköping. De resonerade om möjligheterna som ges med att kunna stötta fler studenter samtidigt och att det är en pedagogiskt intressant utveckling. De reflekterade kring vad det egentligen kan innebära att inte alltid och hela tiden personlingen följa studenten och förändringen av rollen som handledare.
Tre VFU-studierektorer från Studierektorsenhet primärvård deltog vid workshopen.
Från vänster: Christina Högberg, Skaraborg, Yvonne Sundell från Södra Älvsborg och Renée Johansson från Göteborg.
Här diskuterar de att det är viktigt att testa modellen vid några enheter och att man behöver ha med lärosätet från start. De ansåg att aktivitetskorten är användbara till alla studenter, inte enbart vid Peer Learning. Christina Högberg berättade att man i Skaraborg använt aktivitetskorten för sjuksköterskor och distriktsskköterskor vid en vårdcentral, korten tog upp vanligt förkommande behandlingar/åtgärder som är kopplade till kursmålen.

Engagerade handledare diskuterade under workshopen.

 

Exempel för arbete med aktivitetskort:

Förslag kring arbetet med aktivitetskort (termin 4)

Förslag på aktivitetskort

 

För dig som vill läsa mer om peer learning:

 

 

 

Tack till alla handledare och bashandledare som samlades under dagarna och bidrog till en inspirerande diskussion och kunskap kring peer learning.

Marie Stenberg vid tidigare utbildning med samma tema

Ta del av film