Psykisk livräddning är lika viktigt som HLR
Vi tränar regelbundet på att rädda liv vid hjärtstopp. Men hur ofta tränar vi på att möta en människa som tappat hoppet? Under Närhälsans temamånad om suicidprevention sätter vi fokus på psykisk livräddning (PLR) – kunskap och rutiner som kan göra skillnad när en patient mår som allra sämst.
Att möta patienter med psykisk ohälsa och suicidtankar är inte en uppgift för några få yrkesgrupper. Det kan ske i receptionen, i telefonrådgivningen, på vårdcentralen, rehabmottagningen eller i samband med ett besök av helt andra orsaker. Därför behöver alla medarbetare ha en grundläggande kunskap om hur vi arbetar med suicidprevention och hur vi agerar när oro uppstår.
Suicidprevention är också en viktig del av Närhälsans patientsäkerhetsarbete och finns med i patientsäkerhetsplanen. Genom tydliga rutiner, utbildning och gemensamma arbetssätt stärker vi förutsättningarna för en säker och jämlik vård.
– På samma sätt som vi regelbundet tränar på hjärt-lungräddning behöver vi repetera hur vi upptäcker, bemöter och hjälper patienter med psykisk ohälsa och suicidrisk. Det handlar om att skapa trygghet för både patienter och medarbetare, säger Monica Radeberg, samordnande chefläkare (t h på bilden).
Kunskap som behöver hållas levande
Närhälsans medicinska råd och psykologiråd har gemensamt tagit fram dokumentet "Stöd för att skapa en lokal rutin för suicidprevention". Materialet ska fungera som ett stöd för verksamheterna när de tar fram eller utvecklar sina lokala rutiner. Syftet är att skapa tydlighet kring ansvar, handläggning och uppföljning samt att bidra till kontinuitet i arbetet.
Men dokument och rutiner gör inte hela jobbet. Kunskapen behöver hållas levande genom regelbunden repetition och dialog på arbetsplatsen.
– Att våga fråga, lyssna och agera kan vara avgörande för en patient. Alla verksamheter behöver ha rutiner som är anpassade utifrån lokala förutsättningar på mottagningen, men också ihop med vårdgrannar och samverkanspartners, säger Josefine Lilja, ordförande i Närhälsans psykologiråd (t v på bilden).
Ett gemensamt ansvar
Suicidprevention handlar inte bara om suicidriskbedömningar och vårdplaner. Det handlar också om bemötande, tidig upptäckt och att uppmärksamma signaler på psykisk ohälsa innan situationen blir akut. Alla professioner har därför en viktig roll i det suicidpreventiva arbetet.
Målet med temamånaden är att stärka den gemensamma kompetensen och skapa förutsättningar för att suicidprevention blir en naturlig och återkommande del av verksamheternas patientsäkerhetsarbete.
Tillsammans kan vi minska lidande och rädda liv.
Läs mer om psykisk livräddning på 1177.se: